Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ´stretched´ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot..

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan..

Viktigt för ett bra gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

Interdisciplinärt arbete, SSA133, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

the most obvious problem at Traction today is the in-between handling that demands much time and resources. The reason is that the packages are not designed with handling in mind. Several of the packages of today also have a poor degree of utilization that means there is room for a fewer number of articles. That in turn means more packages, more transports, more storage space and more staff. On the basis of a specification of demands ? which take quality and environmental influence, as well as transport, handling and economy in account ? we have developed suggestions on new packages that will facilitate handling and lower the total costs, The time of handling will in some cases abbreviate to just a few seconds with the new packages.

En serie dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att un­dersöka om det var möjligt att med dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nådde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade till­räcklig förståelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behärs­ka för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förståelse räckte inte till.

Many social services cases have been reviewed in the media during the last years. One of those cases is ?Lasse and Karin?, handled by the Social Services in Oskarshamn in 2002. Lasse and Karin had their son taken into custody by the Social Services and the case was reviewed in national media. Through this case the Social Services received much attention, of which most was negative, and their handling of the case was greatly criticized.